F a n n y

Under ett dygn har jag fått veta saker som jag faktiskt aldrig trodde att jag skulle få höra. Jag har blivit glad, jag har blivit stolt, jag har blivit ytterst peppad på livet, och som ofta när livet ligger på topp, så har jag blivit ledsen. En liten sten har lossnat från mitt hjärta, men den har istället satt sig som en klump i magen. Jag får ofta höra, och jag brukar dessutom säga det själv, att man inte ska blicka bakåt. Det finns ju liksom en andledning till att framrutan är större än backspegeln. Fokuserar man inte framåt så kommer man att halka av vägen. Men idag så struntar jag i det. Idag så går jag igenom minne efter minne och inser hur otroligt fint jag faktiskt har haft det. Jag har fått lära känna så otroligt fina människor, som jag aldrig vill släppa. Det spelar ingen roll om dom tappar min hand, dom kommer ändå inte tappa platsen i mitt hjärta. Fy vad snyftig och överdramatisk jag låter. Men aja, just nu så försöker jag ändå att fokuserar på allt bra för stunden, och jag lovar, det hjälper.

Jag tar allting så enkelt, har förträngt hur det var.

Tillbaks i gamla vanor, när du hörde av dig igen.

Och jag ställer inte frågan, vad ville du egentligen?

Skyller inte ifrån mig, men du märkte ingenting.
Du behövde någon större och jag behövde något att längta till.
För jag försvinner ibland och alla frågar vad jag tänker på,
Men jag kan inte berätta, för man får inte tänka så."

Det finns nog inte en enda låt som beskriver mig så väl som den här.

Som beskriver hur det en gång faktiskt var.

Varenda litet ord stämmer in så exakt.

Feber. Förkyld. Allergisk. Less. Trött. Och glad över att vi är lediga tills på söndag. Det var ett tag sen jag uppdaterade, så jag drar igenom dom senaste dagarna lite snabbt. Helgen var bra. Spenderade lördagen hemma hos alva med henne och frida och sen så åkte vi vidare till adam. En lyckad kväll helt enkelt! Jag blev dock rätt sjuk, så jag var hemma från skolan i måndags. Igår och idag så har jag hunnit med två nationella prov, ett prov i so och lett en diskussion i svenska. Det betyder att jag är rätt less just nu. Och trött. Plus att jag har feber, är förkyld och allergisk. Om ni missade det första gången jag skrev det. Typ. Imorgon blir det en lång sovmorgon kan jag lova! Pussar.

Tagit en springtur. Varit och lyssnat på en grym inspirations föreläsning. Skrattat. Kramats. Insett att klänningen som jag ska ha på skolavslutningingen inte ens är en klänning. Insett att det är en byxdress. Insett att den är rätt awesome. Insett att jag är glad. Skrattat. Tagit egobilder. Insett att det inte finns nåt att klaga på. Förutom att mitt internet på mobilden har tagit slut. Skrattat igen.

Jag är glad. Det är bara att konstatera.

Inatt kom jag hem från vår fina klassresa. Den ägde rum i ett ännu finare göteborg och den var så himla mysig. Karusellåkning, fina klasskamrater och shopping i mängder. Bättre kan det inte bli! Dock så hade jag feber inatt, så blev tvungen att stanna hemma från skolan idag, men det var inte mig emot. Har även kommit fram till att det bara är drygt en månad kvar av nian. Helt sjukt vad snabbt det har gått! Den sista tiden kommer alltså att gå åt till den sista kraftansträngningen i skolan och att ta vara på tiden tillsammans med min fina klass, så jag kan inte ens lova att bloggningen blir bättre. Men nu ska jag dricka te. Fred.

Valborg hade tänkt spenderats hemma i soffan, men efter lite övertalning så åkte jag ändå hem till amanda i högland. Vid åtta så blev det middag med tio snygga brudar, förfestning och sen så åkte vi hem till ante och dansade vidare. Efter en spårad kväll som fick ett hyffsat snabbt slut, somnade jag ändå i min säng nöjd. Bilderna stal jag från bellas blogg, som ni hittar här.

Idag så hade vi mattenationella (som gick förvånandsvärt bra!), idrott, so och sen efter skolan så cyklade jag och alva till konsum och köpte glass. Nu är det träning på gång och sen så ska jag sova. Puss!