Hela livet var ett disco, men hur kunde det bli så svårt?

Läxor på hög, träningsvärk mest hela tiden och för tidiga (och alldeles för mörka) mornar. Jag har börjat lessna på dessa rutiner och denna stad, och för tillfället så vill jag bara bort. Samma buss till samma plats med samma människor varje dag får mig att bli helt slut på, även om mina vänner är fantastiska. Idag så träffade jag dock Petter. Han höll i en föreläsning på skolan som jag aldrigaldrig ville skulle ta slut och sen så fick esteterna ha egen tid med honom. Han var så himla bra, trevlig och rolig. Det gav mig i alla fall lite mer ork och inspiration. Nu väntas plugg innehållande 1800-tal och idrottsplanering. Kram på er mina fina läsare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0